Lokalförvaltningen
Den isländska lokalförvaltningen
|
Allmänt |
Det regionala förvaltningssystemet på Island kan inte direkt jämföras med motsvarande system i andra nordiska länder, eftersom utvecklingen här har tagit andra riktningar. En av orsakerna är naturligtvis den ringa folkmängden. Några grundläggande strukturer i förvaltningen presenteras nedan. |
|
Kjördæmi |
Island är indelat i sex valkretsar (kjördæmi): Reykjavíkurkjördæmi norður, Reykjavíkurkjördæmi suður, Norðvesturkjördæmi, Norðausturkjördæmi, Suðurkjördæmi, Suðvesturkjördæmi. |
|
Landshlutasamtök
|
I landet finns åtta landsdelsförbund (Landshlutasamtök), med delvis samma gränser som valkretsarna. Landsdelsförbunden har till uppgift att svara för de största byggnadsprojekten och ekonomiska investeringarna i landsdelen. |
|
Samband íslenskra sveitarfélaga Sýsla Bær, kaupstaður Kauptún, þorp
|
Landsdelsförbunden har ett nära samarbete med kommunförbundet (Samband íslenskra sveitarfélaga). Det för sin del ansvarar tillsammans med staten för frågor som berör alla kommuner. Landet är också indelat i 23 "sýslur", ett slag län eller häraden, som leds av en statlig tjänsteman, länsmannen (sýslumaður). Den internationella flygplatsen i Keflavík har en egen länsman. Till länsmannens uppgifter hör att övervaka att lagar och förordringar verkställs. I varje "sýsla" finns ett antal kommuner: städer (bær, kaupstaður) och landskommuner (kauptún, þorp). |
|
Sveitarfélag
|
Kommunerna kallas "sveitarfélög" med ett gemensamt namn. För tillfället är de 98 till antalet. Små kommuner har under de senaste åren utvidgat sitt samarbete och skurit ner på förvaltningskostnaderna genom att slå sig samman. Varje kommun har en kommunstyrelse. I Reykjavík går den under benämningen "borgarstjórn" och på andra håll i landet "sveitarstjórn". Kommunen har också rätt att använda det traditionella namnet "hreppsnefnd", eller "bæjarstjórn", eftersom varje kommun har rätt att kalla sitt administrativa område "hreppur" som är vanligast, "bær" eller "sveit". T.ex. Eiðahreppur består av kyrkbyn Eiðar och de enskilda bondgårdarna inom kommunen. De större orterna går också administrativt under sitt eget namn: Kópavogur, Hafnarfjörður osv. Beroende på kommunens storlek väljs 3-27 representanter in i kommunstyrelsen. Ordföranden kallas oftast "oddviti". Om kommunen är mycket liten väljs inte kommunfullmäktige (borgarráð i Reykjavík, byggðarráð/bæjarráð/hreppsráð på andra håll) skilt för sig. Till kommunfullmäktiges uppgifter hör vanligen den verkställande makten och ekonomiförvaltningen. Ytterligare information: The Association of Local Authorities in Iceland. |



